....
Igår kväll va nog värst. Sms efter sms. tårar och tårar.
Fick sova inne hos Eve för att jag behövde verkligen någon. Bara tänken på att vi inte får träffas gör det så jävla jobbigt. Det gör ont, smärtan finns kvar, fast det kanske inte känns. Babe, i'm never give up.
Tack ni som alltid finns där för mig. Erko, Moa, Julia, Linus, så underbara är ni ♥
Mot ljungby sjukhus.
anonym
hänt?
Trackback